Nu är det dags att ändra momssatsen igen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Du kanske tänker att det var väl nyligen som det skedde. Absolut, så är det.
Vi börjar med det som gäller från och med den 1 april 2023, då höjs momssatsen för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne till 12 procent (tidigare 6 procent). Den nya momssatsen ska användas när skattskyldigheten för omsättningen inträder den 1 april eller senare. De äldre bestämmelserna ska användas i de fall att skattskyldigheten har inträtt före den 1 april.
Den förra regeringen sänkte momsen på dessa reparationer från 12 procent till 6 procent. Den förändringen varade från den 1 juli 2022 till och med 31 mars i år. Att momsen på dessa tjänster sänktes var för att uppmuntra konsumenter att reparera och laga dessa produkter i stället för att köpa nya. Ett sätt att uppmana till ett mer hållbart konsumtionsmönster. Skälet för höjningen som sker nu är att få en mer enhetlig mervärdesskatt.
Vilka reparationer är det då som omfattas av den höjda momssatsen? De varor som kan repareras med den lägre skattesatsen är cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.
Vill du läsa mer om vilka åtgärder som är reparationer och definitionen av de varor som kan repareras? Läs mer i Skatteverkets rättsliga vägledning.
The post Ny momssats igen.. appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu är det dags att ändra momssatsen igen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Du kanske tänker att det var väl nyligen som det skedde. Absolut, så är det.
Vi börjar med det som gäller från och med den 1 april 2023, då höjs momssatsen för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne till 12 procent (tidigare 6 procent). Den nya momssatsen ska användas när skattskyldigheten för omsättningen inträder den 1 april eller senare. De äldre bestämmelserna ska användas i de fall att skattskyldigheten har inträtt före den 1 april.
Den förra regeringen sänkte momsen på dessa reparationer från 12 procent till 6 procent. Den förändringen varade från den 1 juli 2022 till och med 31 mars i år. Att momsen på dessa tjänster sänktes var för att uppmuntra konsumenter att reparera och laga dessa produkter i stället för att köpa nya. Ett sätt att uppmana till ett mer hållbart konsumtionsmönster. Skälet för höjningen som sker nu är att få en mer enhetlig mervärdesskatt.
Vilka reparationer är det då som omfattas av den höjda momssatsen? De varor som kan repareras med den lägre skattesatsen är cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.
Vill du läsa mer om vilka åtgärder som är reparationer och definitionen av de varor som kan repareras? Läs mer i Skatteverkets rättsliga vägledning.
Man får alltid höra att företagen ska vara rädd om sin F-skatt. Men varför då? I den här artikeln beskrivs vilka konsekvenser det får för företaget om det blir av med sin F-skatt och framför allt vad det innebär för kunderna.
Ett företag som har F-skatt betalar själv sin preliminärskatt och sociala avgifter. Det innebär att köparen av tjänsterna inte behöver betala arbetsgivaravgifter eller dra preliminärskatt på den ersättning som man betalar för ett arbete. Många företag anlitar därför bara uppdragstagare som är godkända för F-skatt. Även långivare kan kontrollera om företaget har F-skatt när företaget vill låna pengar, eftersom det visar att företaget sköter sina skatteinbetalningar.
F-skatten är ett bevis på att företaget sköter sig och är en hygienfaktor som kunder tittar på. Om företaget inte har F-skatt är det utbetalaren som ska göra skatteavdrag och i vissa fall betala in sociala avgifter. Det gör att många företag väljer att inte anlita företag som inte har F-skatt. F-skatten är ett konkurrensmedel.
Företaget som har blivit av med sin F-skatt får inte åberopa den vid försäljning av tjänster i förhållande till köparen. Det är viktigt att företaget upplyser sina kunder om att man inte har F-skatt när de köper tjänster av företaget. Säljaren måste specificera fakturan så att det klart framgår vad som avser ersättning för arbete, material och dylikt samt moms. Kunderna som köper tjänster av ett företag som inte har F-skatt får vissa skyldigheter.
Företaget som blir av med sin F-skatt kan också behöva ändra den preliminärt debiterade skatten eftersom en del av skatten nu kommer att betalas in av kunderna. Företaget ska däremot precis som vanligt redovisa momsen. Inkomsterna i verksamheten ska också redovisas som vanligt.
Om säljaren av tjänsten är en juridisk person som inte har F-skatt ska köparen dra 30 procent från ersättningen för arbetet exklusive moms. Företagets kostnader för material och dylikt ska inte ingå i underlaget för skatteavdrag. Skatteavdraget ska bara göras på ersättning för arbete. En förutsättning är dock att kostnaderna och momsen har specificerats särskilt på fakturan från näringsidkaren. Kunden ska inte betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt för ersättningar för arbete när säljaren är en juridisk person. Den avdragna skatten för den juridiska personen ska redovisas på arbetsgivardeklarationen.
Om säljaren är en enskild näringsidkare som inte har F-skatt ska köparen dra 30 procent från ersättningen för arbetet exklusive moms. Företagets kostnader för material och dylikt ska inte ingå i underlaget för skatteavdrag. En förutsättning är dock att kostnaderna och momsen har specificerats särskilt på fakturan från näringsidkaren. Till skillnad mot när en juridisk person inte har F-skatt, ska köparen när säljaren är en enskild näringsidkare även betala in arbetsgivaravgifter. Köparen ska i det fall att säljaren är en enskild näringsidkare både redovisa arbetsgivaravgifter och avdragen skatt på arbetsgivardeklarationen. Förenklat kan man säga att köparen blir arbetsgivare i förhållande till säljaren.
Snart drar inlämningen i gång för inkomstdeklarationerna. En nyhet för i år för företag och föreningar är att inlämningstidpunkten blir densamma oavsett om man lämnar inkomstdeklarationen på papper eller digitalt.
Nu kommer bara en inlämningstidpunkt gälla för företag och föreningar oavsett om man lämnar inkomstdeklarationen 2-4 digitalt eller på papper. Anledningen till förändringen är att Skatteverket har begränsningar i de digitala tjänster som riktar sig till företag som ska lämna inkomstdeklaration. En inlämningstidpunkt kommer att införas vid olika tidpunkter för inkomstdeklaration 2-4. Det innebär att företagen får en extra månad i de fall de lämnat in deklarationen i papper mot tidigare. Skatteverket accepterar dessa inlämningstidpunkter trots att inte lagen medger det.
För inkomstdeklaration 3 Ideella föreningar och stiftelser och inkomstdeklaration 4 Handelsbolag och kommanditbolag gäller ett gemensamt datum för deklarationsinlämningen oavsett inlämningssätt från och med bokslutsdag januari-april 2022 (P1 2022). Deklarationsdatum för dessa var den 1 december 2022. Resterande datum för inlämningen av deklarationen under 2023 är:
För inkomstdeklaration 2 Aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller ett gemensamt datum för deklarationsinlämningen oavsett inlämningssätt gäller från och med bokslutsdag juli-augusti 2022 (P3 2022). Deklarationsdatumet är den 3 april 2023 oavsett inlämningssätt. Resterande datum för inlämningen av deklarationen under 2023 är:
Den som lämnar inkomstdeklarationen för sent, eller inte alls, riskerar att få betala förseningsavgift. Beroende på hur sen deklarationen är kan bolaget eller föreningen behöva betala upp till tre förseningsavgifter. Varje förseningsavgift är 6 250 kronor (INK2) alternativt 1 250 kronor (INK3 och INK4).
Beräkningen av förseningsavgiften kommer att påverkas i och med de nya inlämningstidpunkterna för pappersdeklarationer. Ingen första förseningsavgift kommer att påföras om man deklarerar fram till och med det senare datumet. Det gäller även om deklarationen lämnas på papper det senare deklarationsdatumet som nu är tillåtet. Om deklarationen lämnas efter det senare datumet, kan det bli aktuellt att påföra en första föreningsavgift.
När det gäller beräkningen av andra och tredje förseningsavgiften sker ingen förändring mot tidigare. Förseningsavgifterna kommer även fortsättningsvis att beräknas från det tidigare deklarationsdatumet enligt skatteförfarandelagen.
Statistikmyndigheten SCB publicerade nyligen en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka. I den här artikeln tar vi upp Statistikmyndigheten SCB:s rapport och även de skatterättsliga reglerna för forskningsavdraget. Regeringen har även föreslagit förstärkta regler på området.
Sedan 2014 kan företag i Sverige göra avdrag från arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling. Reglerna har förändrats över tiden och möjligheterna till avdrag har förstärkts och utökats. I den rapport som Statistikmyndigheten SCB har tagit fram framgår att avdragen för forskning och utveckling fördubblades år 2020 jämfört med 2019. Det beror på den höjning av taket för möjligheten till avdrag för forskning och utveckling som skedde i april 2020. Även efter 2021 när reglerna ändrades ser man en ökning av avdraget. Ökningen 2021 skedde genom större avdrag till både små och stora företag.
Av rapporten framgår även att det finns företag som arbetar med forskning och utveckling som inte använder rätten till avdrag för forskning och utveckling trots att företaget arbetar med forskning. En förklaring till det kan vara att företaget ingår i en koncern och att avdragsutrymmet redan har utnyttjats inom koncernen. En annan förklaring kan vara att personalen inte uppfyller kravet på arbetstid som ska läggas ner inom forskning och utveckling. Eller att företagets verksamhet inte uppfyller kriterierna för det som definieras som forskning och utveckling.
Avdraget för forskning och utveckling innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. För att få forskningsavdraget uppställs vissa krav. Avdrag medges för en person som arbetar med forskning eller utveckling. Personen ska dessutom ha arbetat med forskning eller utveckling under minst hälften och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid under kalendermånaden.
Forskning definieras som systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap och med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana. Forskningen eller utvecklingen ska ske i ett kommersiellt syfte. Skälet till det är att syftet med avdraget är att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling inom näringslivet. Om ett forskningsprojekt bedrivs i offentlig regi, t.ex. av en region eller ett universitet, och bekostas av offentliga medel är avsikten att forskningsavdrag inte ska kunna göras inom projektet som sådant.
Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen i höstas att avdraget för forskning och utveckling skulle förstärkas. Förslaget som nu har varit ute på remiss innebär att det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023.
Nytt år, nya lagar och regler. Den 1 januari 2023 träder flera nya lagar i kraft och som vanligt vid årsskiftet gäller nya beloppsgränser och procentsatser.
Under året som gått har det varit många turer kring avdraget för arbetsrelaterade resor. Det som gäller från och med 1 januari är att reseavdrag fortfarande i deklarationen. Det som tillkommer är att arbetsgivare ska uppge arbetsplatsens adress och ort i den månatliga rapporteringen av AGI till Skatteverket.
Från årsskiftet höjs den skattefria bilersättningen och schablonavdraget för resor. För egen bil höjs det från 18,50 till 25 kr per mil. Om det är en förmånsbil blir ersättningen 12 kronor per mil förutom förmånsbilar som drivs helt med el där schablonbeloppet är 9,50 kronor per mil. Om ersättning ska betalas ut för en laddhybridbil, som kan drivas både med el och med diesel, är det 12 kronor per mil.
Arbetsgivaravgifterna kommer inte att förändras som det ser ut idag. Det som bör uppmärksammas är att arbetsgivaravgiften för de som är födda 2000–2004 är en tillfällig nedsättning och endast gäller till och med 31 mars 2023. Det blir även en förändring kring den särskilda löneskatten. Under 2022 gällde särskild löneskatt för de som fyllt 65 vid årets ingång, dvs. fyllde 66 under året. Inför år 2023 är gränsen ändrad. De som fyllt 66 vid årets ingång, dvs. fyller 67 under året som omfattas av särskild löneskatt för 2023.
Årligen förändras många belopp och procentsatser inom beskattningen. Skatteverket har en samlingssida för de belopp och procent som gäller för 2023. De personer som vid årets ingång har fyllt 65 år, det vill säga födda 1957 eller tidigare, får även ett förstärkt jobbskatteavdrag.
Om man är född 1956 eller tidigare blir det förhöjda grundavdraget relevant. Detta eftersom åldersgränsen för att ha rätt till det förhöjda grundavdraget höjs från 65 år till 66 år. Gränsen för skattefri inkomst blir 22 208 kr under 2023.
Från och med 1 januari 2023 införs reglerna om ett informationsutbyte mellan EU-länderna med en ny rapporteringsskyldighet för vissa operatörer av digitala plattformar. Regleringen bygger på ett EU-direktiv och införs nu i svenska rätt. Lagstiftningen innebära att operatörer av digitala plattformar (plattformsoperatörer) ska samla in uppgifter om säljare som använder plattformarna och de ersättningar som de tjänar på plattformarna. Villkoren för detta beskrivs här.
Energiområdet kommer att vara hett på många sätt under 2023. I väntan på regeringens förslag gällande ersättning till företag så finns det en del att vara uppmärksam på.
Såsom den tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel med 80 öre per liter under tre år som i samband med att budgeten antogs. Även den sammanlagda skatten (dvs. energiskatt och koldioxidskatt) på lågbeskattad olja sänks med 722 kronor per kubikmeter. Båda dessa sänkningar beräknas utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från och med den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Vid årsskiftet höjs energiskatten på el med ca 9 procent enligt gällande indexeringsregler.
Även skatten på alkohol och tobak höjs från 1 januari 2023. Flygskatten räknas också upp.
I samma budgetbeslut beslutades att skattereduktionen för installationer av solceller höjs till 20 procent från 15 procent av arbets- och materialkostnaden. Lagändringen tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.
Under pandemin infördes många regler av tillfällig karaktär. En av dessa som har levt kvar är den gällande tillfälligt undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor, den så tillfälliga stämmolagen. Den upphör nu att gälla från och med årsskiftet. Bolags- och föreningsstämmor kommer därför att under 2023 och framåt få hållas enligt de regler som finns i respektive associationsrättslig lagstiftning.
Från och med den 1 januari kan idéburna organisationer som har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet registrera sig om de uppfyller vissa villkor. Registret syftar till att synliggöra dessa organisationer och särskilja dem från andra aktörer. Registret administreras av Kammarkollegiet.
Från och med den 1 januari 2023 är utländska banker med filialer i Sverige skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner.
Ska det vara moms på interaktiva framträdanden som filmas och direktsänds via internet där de som filmas finns utanför EU? Förutsättningen för frågan är att den som äger det digitala innehållet tillhandahåller tjänsten till någon som inte är en beskattningsbar person. Skatteverkets uppfattning är att frågan normalt ska besvaras med ja av följande skäl.
En av förutsättningarna för skattskyldighet till moms är att omsättningen äger rum inom landet.
Tjänster som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person i samband med vissa aktiviteter är omsatta inom landet, om aktiviteten faktiskt äger rum i Sverige. Detta gäller för en aktivitet som är
1. kulturell,
2. konstnärlig,
3. idrottslig,
4. vetenskaplig,
5. pedagogisk,
6. av underhållningskaraktär, eller
7. liknande dem som anges i 1-6, såsom mässor och utställningar.
Tjänsterna (aktiviteten) anses utförda i Sverige om den som tillhandahåller tjänsten, d.v.s. säljaren, har sitt säte här eller ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls. Om säljaren inte har några sådana etableringar i Sverige eller utomlands, äger aktiviteten rum i Sverige om säljaren är bosatt eller stadigvarande vistas här. Att de som filmas kan finnas i ett land utanför EU påverkar inte bedömningen.
Denna bedömning, som alltså är Skatteverkets uppfattning, grundar sig på EU-domstolens dom den 8 maj 2019 i C-568/17 L.W. Geelen, punkt 53. Bedömningen medför att skattskyldighet till moms föreligger, förutsatt att övriga förutsättningar för skattskyldighet till moms föreligger.
I EU finns en mervärdesskattekommitté som fastställer icke bindande riktlinjer om tillämpningen av mervärdesskattedirektivet. Den består av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen. Kommittén har den 19 april 2021 gjort en annan tolkning än den som framgår av domen respektive Skatteverkets ställningstagande (118:e mötet, dokument B, första punkten, s. 269). Enligt en stor majoritet i kommittén ska tjänsterna anses utförda där kunden är bosatt eller stadigvarande visas. Eftersom omsättningen enligt denna uppfattning äger rum utom landet föreligger inte skattskyldighet till moms.
Mot bakgrund av dessa motstridiga uppfattningar förefaller det sannolikt att vi kan se fram emot en prövning av frågan i svensk domstol, eventuellt via Skatterättsnämnden.
Vi närmar oss årsskiftet 2022/23. Varje årsskifte innebära att företagarna behöver tänka på vissa skattemässiga frågor. Det handlar om de vanliga funderingarna – ska företaget göra avsättning till periodiseringsfond? Planerade inköp av förbrukningsinventarier kanske kan tidigareläggas så att de görs innan årsskiftet. Även större inventarieköp drar ned vinsten om de görs innan årsskiftet, dock bara med årets avdragsgilla värdeminskningsavdrag. I den här artikeln lyfts några andra frågor fram särskilt.
Om man har möjlighet att påverka sin inkomst, t.ex. den som är anställd i sitt eget aktiebolag kan man fundera på om man har tagit ut lön ur aktiebolaget upp till gränsen för statlig skatt och om man räknar med att ta ut högre lön nästa år. Det kan löna sig att ta ut lön upp till gränsen före årsskiftet. Brytpunkten för när man börjar betala 20 procent statlig skatt är 554 900 kronor för inkomståret 2022 (ungefär 46 200 kronor per månad).
Prisbasbeloppet höjs till 52 500 kronor för 2023. Det påverkar brytpunkten för när man betalar statlig inkomstskatt. Brytpunkt för inkomståret 2023 blir 613 900 kronor (ungefär 51 200 kronor per månad 2023). Det innebära att för vissa kan det löna sig att skjuta upp lönen till nästa år.
Även grundskatteavdrag och jobbskatteavdraget påverkas och kommer att öka mot 2022. Höjningen av grundavdrag och prisbasbelopp är den högsta på 40 år. Höjningen påverkar garantipension, sjukersättning och föräldrapenning.
Många företag erbjuder sina anställda ett visst belopp som de efter eget val får använda till motions- och friskvårdsaktiviteter. Friskvårdsbidraget kan bara användas för att bekosta avgiften för själva aktiviteten. Det kan exempelvis vara gymkort, startavgifter, kursavgifter, banavgifter, fiskekort eller liftkort. Friskvårdsbidrag på högst 5 000 kronor kan användas för motions- och friskvårdsaktiviteter som är av enklare slag. För att friskvårdsbidraget ska omfattas av reglerna om skattefrihet krävs att samma belopp och villkor gäller för hela personalen. Det gäller även stora arbetsgivare som har anställda på flera orter i landet.
För att friskvårdbidraget ska kunna utnyttjas av den anställde under 2022 behöver arbetsgivaren få in kvittot för friskvården eller motionen under detta år som den anställde betalade för det.
Friskvårdsbidraget kan betalas ut till den anställda vid flera tillfällen under året. Så man behöver inte vänta tills december och betala ut friskvårdsbidraget.
Företag som investerade i inventarier under kalenderåret 2021 har möjlighet att få en skattereduktion för investeringar i inventarier. En av förutsättningarna för att få skattereduktionen är att inventariet ska finnas kvar vid utgången av det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022. Om räkenskapsåret inte avslutas det datumet ska inventarier finnas kvar vid det beskattningsår som avslutas efter den 31 december 2022. Det innebär att för att man ska få skattereduktionen får man inte sälja inventariet innan årsskiftet utan man måste behålla det året ut.
Det finns en begräsning i vilka slags inventarier som skulle ha köpts. Skattereduktionen uppgår till 3,9 procent av anskaffningsutgiften för inventariet.
För en delägare som har kvalificerade andelar i ett fåmansaktiebolag gäller särskilda regler för beskattning av utdelningar och kapitalvinster. Utdelningen upp till en viss gräns (gränsbeloppet) beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (30 procent på två tredjedelar av utdelningen). Den utdelning som överstiger denna gräns beskattas i inkomstslaget tjänst.
För att en delägare i ett fåmansföretag ska får tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme när man beräknar gränsbeloppet måste delägaren eller någon närstående ha tagit ut tillräckligt med lön. Det är löneuttaget under 2022 som påverkar om reglerna får användas och hur mycket av utrymmet som i så fall får utnyttjas under inkomståret 2023. För beskattningsåret 2023 krävs att lönen för 2022 uppgick till en viss nivå. Lönen som delägaren eller närstående måste ha tagit ut under 2022 är det lägsta av 681 600 kronor eller 426 000 kronor + 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget.
Det är endast kontant lön som får ingå i löneunderlaget. Det innebär att har lön betalats ut i form av förmån, till exempel bilförmån, ingår inte förmånsvärdet i beräkningen av lägsta lön som måste tas ut eller i löneunderlaget.
Det finns dock en möjlighet att innan årsskiftet lösa detta problem genom en så kallad omvänd löneväxling. Utgångspunkten är att en förmån inte ska tas upp till den del den ersätts av ett nettolöneavdrag. Det innebär att arbetsgivaren kan ge ut en extra kontant lön motsvarande förmånens värde och göra ett nettolöneavdrag med hela lönebeloppet och på så sätt omvandla löneförmånen till kontant lön.
Nytt från och med den 1 januari 2022 är att en cykelförmån (det vill säga en cykel som används privat) – under vissa förutsättningar – är inkomstskattefri för de anställda upp till 3 000 kr/år, men har arbetsgivaren rätt till avdrag för den ingående momsen?
Du kan läsa om den inkomstskattemässiga skattefriheten här.
Enligt Skatteverket har arbetsgivaren inte rätt till avdrag för den ingående momsen av följande skäl: För arbetsgivaren utgör låneverksamheten inte en omsättning i en yrkesmässig uthyrningsverksamhet och det även om den anställde skulle få betala en avgift. Inköpet kan inte heller i övrigt anses användas i arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Cykelförmånen kan inte jämställas med personalvårdskostnader eftersom det huvudsakliga syftet med att erbjuda cyklar till de anställda varken är att skapa trivsel i arbetet eller att erbjuda friskvård1).
Men är Skatteverkets bedömning korrekt och hur skulle den stå sig vid en domstolsprövning?
Den som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet till moms får göra avdrag får den ingående skatt som hänför sig till förvärv i verksamheten2). Någon nu aktuell begränsning av avdragsrätten finns inte3). Frågan blir då om arbetsgivarens förvärv eller leasing av cykeln hänför sig till förvärv i verksamheten trots att den anställde nyttjar cykeln privat.
Eftersom arbetsgivaren inte hyr ut cyklarna och eftersom de används privat föreligger inte avdragsrätt eftersom – som Skatteverket har anfört – cyklarna inte används i arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Om det emellertid är fråga om personalvårdsförmåner såsom kaffe, gym eller massage föreligger, trots allt, rätt till avdrag för ingående moms, det vill säga i så fall får inköpen anses hänförliga till arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Någon begränsning av avdragsrätten på grund av privat konsumtion behöver inte ske för ingående moms för personalvårdskostnader om förmånen är skattefri för den anställde vid inkomstbeskattningen4, 5, och 6).
Bestämmelserna om personalvårdsförmåner finns i 11 kap. 11, 12 och 12 a §§ inkomstskattelagen, IL. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder, för att skapa trivsel i arbetet eller som lämnas på grund av sedvänja i den verksamhet det är fråga om. En förutsättning för skattefrihet är att förmånen riktar sig till hela personalen.
Den nya bestämmelsen om cykelförmån finns inte i 11 kap. 11 och 12 §§ IL utan i 11 kap. 12 a § IL.
På s. 22 i propositionen till den nya 11 kap. 12 a § IL kan man läsa bland annat följande1).
”I denna proposition föreslås att en skattelättnad för cykelförmån införs. Detta sker genom att en separat undantagsregel för förmån av cykel införs i 11 kap. IL. Det huvudsakliga syftet medförslaget är att bidra till ökad cykelpendling, vilket i förlängningen skapar positiva effekter på bl.a. hälsa och miljö. Detta till skillnad från regelsystemet för personalvårdsförmåner i 11 kap. 11 och 12 §§ IL, som i huvudsak syftar till att skapa trivsel i arbetet. Att införa en separat undantagsregel för förmån av cykel bedöms vara lämpligare för att uppnå syftet än att inordna skattefriheten för cykelförmån i regelsystemet för personalvårdsförmåner.”
Cyklar till anställda är således inte en sådan personalvårdsförmån som avses i 11 kap. 11-12 §§ IL. Mot bakgrund av förarbetsuttalandet förefaller Skatteverket ha rätt i att cyklar till anställda inte heller kan jämställas med – som det får förstås – sådana avdragsgilla personalvårdsförmåner som avses i 11 kap. 11-12 §§ IL.
Men kan det vara en korrekt bedömning? När det gäller personalvårdsförmåner så är skälet till att avdragsrätten för personalvårdsförmåner inte begränsas på grund av privat konsumtion att den typen av kostnader är ett naturligt inslag i ett företags verksamhet och att marknadsvärdet är begränsat7). Detsamma kan anföras vad gäller cykelförmån. Cykelförmånen riktar sig hela personalen och den avser ett begränsat belopp (högst 3 000 kr/år). Till detta kommer – icke att förakta – hälso- och miljöaspekterna som följer med cykelförmån, något som – vad gäller hälsoaspekterna – kan anses utgöra en form av friskvård.
Mot bakgrund av att 11 kap. 12 a § IL är en ny bestämmelse kan det finnas skäl att få frågan om rätt till avdrag för ingående moms prövad. Antingen genom att i momsdeklarationen yrka avdrag och samtidigt lämna in en skrivelse om vad avdraget avser. Om yrkandet avslås, vilket förefaller sannolikt, är nästa steg att överklaga för att få en domstolsbedömning. Ett processuellt snabbare alternativ till att yrka avdrag i momsdeklarationen är att begära förhandsbesked från Skatterättsnämnden8), men då behöver någon ge in en ansökan till Skatterättsnämnden.
Cykelförmån ska alltså – enligt Skatteverket – särbehandlas i momshänseende. Om Skatteverkets uppfattning står sig, får nog tyvärr konstateras att momsen bara blir krångligare och krångligare! Uppfattningen gynnar inte heller miljö och folkhälsa. En bättre tolkning vore att cykelförmån vad gäller avdrag för ingående moms behandlas lika som andra kostnader av personalvårdskaraktär. Med förhoppning om snar domstolsprövning ska det bli intressant att följa rättsutvecklingen i denna fråga.
Snart skickar Skatteverket ut deklarationerna till privatpersoner och deklarationsperioden är i gång. Inför årets inkomstdeklaration finns några nyheter. Det är dags att fräscha upp kunskaperna om viktiga datum och vad som gäller inför deklarationen.
Mellan den 6 och 10 mars skickas deklarationerna ut till den digitala brevlådan. För att man ska få deklarationen digitalt behöver man ha skaffat en digital brevlåda senast den 5 mars. Pappersdeklarationerna skickas ut ett par veckor senare. Pappersdeklarationen kommer att skickas ut i kuvert i stället för med plastemballage. Specifikationen som följer med deklarationen kommer att få ett nytt utseende för att vara mer tillgängligt.
Deklarera kan man göra från och med den 14 mars genom att logga in med e-legitimation på e-tjänsten Inkomstdeklaration. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver man godkänna sin deklaration digitalt senast den 30 mars. Man får då inte ha gjort några ändringar eller tillägg i deklarationen.
Sista dagen att lämna in inkomstdeklarationen 1 är tisdagen den 2 maj. Under vissa förutsättningar kan redovisningsbyråer få anstånd att lämna deklarationen. Har man hjälp att upprätta deklarationen kan redovisningsbyrån ha byråanstånd. Har man byråanstånd ska deklarationen lämnas senast den 15 juni 2023.
Den stora nyheten inför i år är att fler kommer att kunna få sitt skattebesked tidigare. Målsättningen från Skatteverket är att alla, vars deklarationer är färdighanterade, ska få sitt slutskattebesked i juni. Det gäller oavsett om personen ska få tillbaka pengar eller har skatt att betala. Tidigare år har det framför allt varit personer som ska få pengar tillbaka som fått slutskattebeskedet i juni. Men nu kommer som sagt även de flesta med kvarskatt att få sitt besked i juni, i stället för som tidigare i augusti. Detta kommer även att gälla handelsbolagsdelägare, delägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare.
Att slutskattebeskedet skickas ut tidigare innebär också att datumet för när slutskatten ska vara betald infaller tidigare, eftersom skatten ska betalas inom 90 dagar efter beslutet. I de flesta fall blir det den 12 september.
