Snart skickar Skatteverket ut deklarationerna till privatpersoner och deklarationsperioden är i gång. Inför årets inkomstdeklaration finns några nyheter. Det är dags att fräscha upp kunskaperna om viktiga datum och vad som gäller inför deklarationen.
Mellan den 6 och 10 mars skickas deklarationerna ut till den digitala brevlådan. För att man ska få deklarationen digitalt behöver man ha skaffat en digital brevlåda senast den 5 mars. Pappersdeklarationerna skickas ut ett par veckor senare. Pappersdeklarationen kommer att skickas ut i kuvert i stället för med plastemballage. Specifikationen som följer med deklarationen kommer att få ett nytt utseende för att vara mer tillgängligt.
Deklarera kan man göra från och med den 14 mars genom att logga in med e-legitimation på e-tjänsten Inkomstdeklaration. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver man godkänna sin deklaration digitalt senast den 30 mars. Man får då inte ha gjort några ändringar eller tillägg i deklarationen.
Sista dagen att lämna in inkomstdeklarationen 1 är tisdagen den 2 maj. Under vissa förutsättningar kan redovisningsbyråer få anstånd att lämna deklarationen. Har man hjälp att upprätta deklarationen kan redovisningsbyrån ha byråanstånd. Har man byråanstånd ska deklarationen lämnas senast den 15 juni 2023.
Den stora nyheten inför i år är att fler kommer att kunna få sitt skattebesked tidigare. Målsättningen från Skatteverket är att alla, vars deklarationer är färdighanterade, ska få sitt slutskattebesked i juni. Det gäller oavsett om personen ska få tillbaka pengar eller har skatt att betala. Tidigare år har det framför allt varit personer som ska få pengar tillbaka som fått slutskattebeskedet i juni. Men nu kommer som sagt även de flesta med kvarskatt att få sitt besked i juni, i stället för som tidigare i augusti. Detta kommer även att gälla handelsbolagsdelägare, delägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare.
Att slutskattebeskedet skickas ut tidigare innebär också att datumet för när slutskatten ska vara betald infaller tidigare, eftersom skatten ska betalas inom 90 dagar efter beslutet. I de flesta fall blir det den 12 september.
Riksdagen har nu beslutat om att förlänga och utöka möjligheterna till tillfälligt anstånd med skattebetalningar avseende avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
Möjligheten till tillfälligt anstånd infördes i samband med coronapandemin och skulle underlätta för företag som hade drabbats av likviditetsproblem på grund av följderna av pandemin. Dessa regler skulle upphöra att gälla den 12 februari 2023.
Nu har riksdagen beslutat om utökade möjligheter till tillfälligt anstånd. Beslutet kommer med hänsyn till de likviditetsproblem som företagen kan ha fått med anledning av de höga energipriserna och osäkerheten på energimarknaden i övrigt. Reglerna träder i kraft den 13 februari 2023.
Det är inte någon förändring i vem som kan ansöka om anstånd och vilka skatter som kan omfattas av anståndet.
Lagstiftningen är generell på så sätt att i princip alla skattskyldiga som betalar arbetsgivaravgift och avdragen skatt samt mervärdesskatt kommer kunna ansöka om anstånd. Anståndet ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Särskilda skäl är exempelvis att den skattskyldiga har mer än försumbara skulder som är överlämnade för indrivning.
De beslutade reglerna innebär i korthet tre förändringar.
De nu beslutade reglerna innebär att anstånd får beviljas för tolv redovisningsperioder för avdragen skatt och arbetsgivaravgifter samt mervärdesskatt som redovisas månadsvis (mot tidigare nio redovisningsperioder). För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis får anstånd beviljas för högst fyra redovisningsperioder (tidigare tre redovisningsperioder). Det innebär att ett företag som redan har anstånd med nio redovisningsperioder kan ansöka om ytterligare tre perioder för samma typ av skatt.
Reglerna blir mer enhetliga på så sätt att taket för hur många månader anstånd kan beviljas blir 12 månader, oavsett om det rör sig om avdragen preliminär skatte och arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.
Flera valbara perioder för vilka anstånd kan medges utökas med perioderna april – juni 2022. Tidigare fanns perioderna januari 2020 – januari 2021, oktober – december 2021. Anstånd kan alltså medges även för de tidigare perioderna nu.
Samtliga valbara redovisningsperioder har redan passerat. Regelverket möjliggör retroaktiva anstånd när skatt eller avgifter som är hänförlig till en viss redovisningsperiod redan är inbetald när anståndet beviljas. Ett beslut om anstånd i ett sådant fall innebär att ett belopp motsvarande skatten eller avgiften krediteras på företagets skattekonto.
Anståndstiden är fortfarande ett år, men de ändrade reglerna innebär att anståndstiden kan beviljas längst till den 12 september 2023, mot tidigare 13 februari 2023. Det innebär att ansökan om anstånd i praktiken kan göras fram till och med den 11 september 2023.
Från och med den 1 februari 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. Den höjda räntan påverkar bland annat företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men även de som har en kvarskatt som överstiger 30 000 kr som avser beskattningsåret 2022.
Räntan på skattekontot räknas dag för dag på det aktuella saldot, från och med dagen efter den dag då ett överskott eller ett underskott har uppkommit på kontot. Intäkts- och kostnadsränta registreras på skattekontot en gång i månaden.
Räntan på skattekontot bestäms utifrån den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar. Höjningen som kommer att ske den 1 februari sker på grund av att den genomsnittliga säljräntan har höjts.
Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från och med den 1 februari kommer intäktsräntan att vara 1,6875 procent (tidigare 1,125 procent).
Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen.
Den låga kostnadsräntan är densamma som basräntan, och blir 3,75 procent (tidigare 2,5 procent) den 1 februari. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som
Den höga kostnadsräntan blir 18,75 procent (tidigare 17,5 procent) den 1 februari. Hög kostnadsränta beräknas på underskott
Om kvarskatten kommer att bli mer än 30 000 kronor kan man behöva göra två inbetalningar för att undvika kostnadsränta. För beskattningsåret 2022 gäller för bland annat privatpersoner, enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag nedan angivna datum. Detsamma gäller företag som har räkenskapsår som avslutas september – december 2022.
Sedan några år tillbaka kan man betala sin kvarskatt med Swish. Man kan betala högst 40 000 kronor per dygn.
Arbetsgivaravgifterna för ungdomar har varierat de senaste åren. Vad gäller under 2023?
Dagens arbetsgivaravgift är i de flesta fall 31,42 procent av ersättning för arbete. Den nivån har gällt sedan 2009. Inom vissa ålderskategorier kan dock lägre procentsatser gälla och det finns även nedsättningsregler. För de allra äldsta personerna betalar en arbetsgivare ingen avgift alls. Det gäller för de som är födda 1937 eller tidigare. Varför kan man undra. Jo för de omfattas av det tidigare ATP-systemet, och enligt de bestämmelserna kan man inte tjäna in pensionsrätt efter fyllda 65 år. Därför ska inte heller någon pensionsavgift betalas på ersättningar till personer som inte omfattas av den inkomstgrundade ålderspensionen.
Födda 1956-1938
Det är skillnad mot nästa åldersspann, de födda 1956-1938. Deras arbetsinkomst ger pensionsrätt till den inkomstgrundade ålderspensionen och för denna kategori betalar man den allmänna pensionsavgiften som är 10,21 procent. Åldern har alltså betydelse, uppåt. Det finns däremot ingen nedre åldersgräns för när arbetsgivaravgifter ska betalas. All ersättning för arbete över 1 000 kr ligger till grund för arbetsgivaravgifter, även om det är ett barn som har fått en ersättning.
Födda 2005-2007
Sänkning av arbetsgivaravgifter används även som politiskt styrmedel, som exempelvis för att främja ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Sommaren 2021 och 2022 var arbetsgivaravgiften sänkt för alla ungdomar, 15–24 år. Antalet sysselsatta i den ålderskategorin ökade i jämförelse mellan juli 2021 och juli 2022 med 69 000 till 714 000. För personer födda 2005-2007 gäller den sänkta arbetsgivaravgifter tillsvidare. Istället för 31,42 procent betalar arbetsgivaren endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent, precis på samma sätt som för personer födda 1956-1938.
Födda 2000-2004
För ungdomar som är födda 2000 till 2004, det vill säga de som fyller 19-23 år under 2023, gäller en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften. Arbetsgivaravgiften för denna ålderskategori är 19,73 procent. För alla mellan 15-24 år finns det ett tak för den lägre arbetsgivaravgiften. På ersättning upp till 25 000 kronor gäller den 10,21 respektive 19,73 procent. Om ersättningen överstiger 25 000 kr ska arbetsgivaren betala 31,42 procent på den överskjutande delen. Reglerna för 19-23 åringar är tillfälliga och gäller fram till 31 mars 2023. Om det blir en sänkning även inför sommaren 2023 återstår att se, men regeringen har inte aviserat någon ännu.
| Födelseår | Arbetsgivaravgifter |
| 1937 eller tidigare | 0 % |
| 1938-1956 | 10,21 % |
| 2000-2004 | 19,73 % upp till 25 000 kr 31,42 % för ersättning som överstiger 25 000 kr gäller ersättningar som betalas ut januari – mars 2023 |
| 2005-2007 | 10,21 % upp till 25 000 kr 31,42 % för ersättning som överstiger 25 000 kr |
