I skymundan av ändringarna av 3:12-regler har riksdagen även beslutat om en skattereduktion för juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Reglerna gäller för gåvor som ges från och med den 1 januari 2026. I den här artikeln går vi igenom vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att företaget ska få skattereduktion och för att delägaren ska undvika beskattning.
Nu har alltså juridiska personer möjlighet att ge gåvor till vissa ändamål och få skattereduktion. Möjligheten till skattereduktion gäller bland annat aktiebolag och ekonomiska föreningar. Lagstiftaren har däremot valt att handelsbolag inte ska ha någon möjlighet till skattereduktion.
Gåvor är fortfarande inte avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. De ska alltså fortfarande bokföras som ej avdragsgilla kostnader. Gåvor som ger skattereduktion ska inte tas upp som ett näringsbidrag utan bara reducera årets skattekostnad.
För att ge skattereduktion måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Det finns krav på både hur stor gåvan ska vara vid varje tillfälle och till vem gåvan ges. Gåvan måste vid varje gåvotillfälle uppgå till minst 2 000 kronor och det är bara penninggåvor som omfattas av rätten till skattereduktion.
För många företaget hade det varit en bra om gåvor av till exempel varor från verksamheten hade omfattats av rätten till skattereduktion. Men den möjligheten ger inte lagstiftningen, utan idag är det bara penninggåvor som omfattas.
Gåvan måste också ges till vissa på förhand godkända gåvomottagare. Det är den lista över godkända gåvomottagare som Skatteverket publicerar och som även gäller när fysiska personer ger gåvor som ger rätt till skattereduktion. Det innebär att gåvorna ska främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Social hjälpverksamhet kan till exempel vara stöd till de som är ekonomiskt behövande eller hemlösa.
Gåvomottagarna ska lämna kontrolluppgifter för de gåvor som uppfyller kraven.
Underlaget för skattereduktionen är värdet av gåvan som lämnas under kalenderåret.
Underlaget för skattereduktionen är värdet på gåvan och detta får max uppgå till 800 000 kronor. Skattereduktionen uppgår till motsvarande bolagsskatten på gåvans värde. Maximalt kan alltså skattereduktionen uppgå till 164 800 kronor för företaget (bolagsskatten 20, 6 procent av maximalt underlag på 800 000 kronor).
Om företaget inte kan utnyttja skattereduktionen finns det ingen möjlighet att utnyttja den ett senare beskattningsår. Det gäller därför att kontrollera att företaget har skatt att betala som kan reduceras av skattereduktionen. Skattereduktionen för gåvor kan bara avräknas mot statlig inkomstskatt. Inga andra skatter. Detta är en begränsning i förhållande till skattereduktion för investeringar i inventarier som fanns under pandemin.
Skattereduktion för gåvor tillgodoräknas den juridiska personen per kalenderår även om företaget har brutet räkenskapsår. Skattereduktionen ska därefter begäras i inkomstdeklarationen som lämnas in senast efter utgången av det kalenderår då gåvan lämnats.
En särskild fråga som belystes i lagstiftningsarbetet var att delägaren inte ska beskattas för företagets gåvor. Om delägaren skulle beskattas riskerar det att motverka företagens vilja att ge gåvor. Detta är en särskilt viktig fråga för ägarledda företag.
Beskattningen av delägaren knyts därför till den juridiska personens rätt till skattereduktion. Det innebär att gåvor som ger den juridiska personen rätt till skattereduktion inte ska beskattas hos delägaren. Om gåvan däremot inte uppfyller förutsättningarna för skattereduktion för den juridiska personen ska den beskattas hos delägaren. Det är därför viktigt att kontrollera att gåvorna som ges är 2 000 kronor eller mer vid varje gåvotillfälle och att det är till en godkänd gåvomottagare. Om den gåvorna under året överstiger 800 000 kronor har den juridiska personen inte heller rätt till skattereduktion. Delägaren blir å beskattad för den del av gåvorna som överstiger 800 000 kronor.
Vid årsskiftet trädde flera nya lagar och regler i kraft som påverkar både företag och rådgivare. Här sammanfattar vi de viktigaste nyheterna.
3:12-reglerna är de särskilda beskattningsregler som gäller för delägare som innehar kvalificerade andelar i fåmansföretag. De nya reglerna innebär bland annat ett nytt sätt att beräkna gränsbeloppet. Läs mer här.
Juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning kan under vissa förutsättningar få skattereduktion för dessa gåvor. Läs mer här.
Från och med årsskiftet har privatpersoner ingen avdragsrätt för ränteutgifter som inte är förenade med säkerhet och som uppfyller vissa särskilda villkor. Läs mer här.
Gränsen för avdrag för resor till och från arbetet höjs till 15 000 kr. SFS2025-1375.pdf
Från årsskiftet gäller nya regler för hur ett företag ska ansöka om växa-stödet. För att få stödet ska arbetsgivaren ansöka om återbetalning av arbetsgivaravgifterna. Det är en särskild ansökan som är separerat från arbetsgivardeklarationen. Läs mer här.
Från årsskiftet har Sink-skatten sänkts till 22,5 procent från 25 procent från och med den 1 januari 2026. Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta | Svensk författningssamling
Jobbskatteavdraget för de som inte fyllt 66 år förstärks med 17,36 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. En genomsnittslön ger cirka 400 kronor lägre skatt/månad 2026 jämfört med 2025. Skatten sänks även på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.
Den tillfälligt utökade skattenedsättningen på jordbruksdiesel förlängs även under 2026. Även beloppsgränsen för kvartalsvis återbetalning ändras, så att en gräns gäller per kvartal i stället för per år. Lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi | Svensk författningssamling
Regler om avstängning av statligt anställda införs i lagen om offentlig anställning. Reglerna innebär att en arbetstagare tillfälligt kan stängas av med omedelbar verkan, i högst två månader åt gången, med bibehållen lön om inte annat följer av kollektivavtal, samt att behöriga organ, inklusive Riksdagens ansvarsnämnd, ges rätt att fatta sådana beslut. Läs mer här.
Från årsskiftet får myndigheter ökade möjligheter att utbyta information med varandra, med stöd i lag. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet, bland annat genom bättre användning av redan rapporterade uppgifter. Myndigheternas utökade informationsutbyte har stöd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som innehåller sekretessbrytande bestämmelser, samt i särskilda regler i bland annat socialförsäkringsbalken (2010:110) och inkomstskattelagen (1999:1229).
En ändring i lagen förtydligar att föräldrapenning kan betalas till flera föräldrar samtidigt även i vissa särskilda familjesituationer. Ändringen ger tydligare lagstöd i SFS 2010:110, 10 § samt 13 kap. 20 § andra stycket 1 och 3 men innebär inga nya skyldigheter för arbetsgivare. Socialförsäkringsbalk (2010:110) | Sveriges riksdag
Fler viktigare lagar och förordningar som trädde i kraft vid årsskiftet kan du läsa om här.
Rätt eller fel men vi kallar reglerna för 3:12-reglerna. De gäller delägare i fåmansaktiebolag som äger kvalificerade aktier i företaget – egentligen delägare i aktiebolag som ägs av ett fåtal personer och som även arbetar i företaget. Det är med rätta som både företagare och skatteexperter har kritiserat reglerna. De är både komplexa och svåra att förstå. Nu har förändringar i 3:12-reglerna beslutats. De träder i kraft den 1 januari 2026. Vad innebär de nya reglerna för dig som delägare?
De största förändringarna är sättet att beräkna gränsbeloppet på. Det nya sättet att beräkna gränsbeloppet på är en blandning av de förenklingsregeln och huvudregeln. Men även ändringar i förutsättningarna för de olika komponenterna i gränsbeloppet. Tidsgränser som finns i vissa regler förkortas från 5 år till 4 år. Även vissa regler vid andelsbyte ändras, till exempel utökas rätten till lönebaserat utrymmet vid andelsbyte.
En del av de förslag som lades fram av utredningen från 2024 finns däremot inte med i de beslutade reglerna.
Den största förändringen i de nya reglerna är sättet att beräkna gränsbeloppet på. Enligt de nya reglerna ska gränsbeloppet beräknas på ett sätt i stället för två. Det nya sättet är en blandning av förenklingsregeln och huvudregeln. Precis som tidigare är det den som äger andelarna vid beskattningsårets ingång som får beräkna gränsbeloppet. De nya reglerna tillämpas för första gången beskattningsåret 2026 och utdelningar som sker under 2026.
Gränsbeloppet består av följande fyra komponenter:
Grundbeloppet liknar förenklingsregeln. Grundbeloppet uppgår till 4 inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget. Grundbeloppet kan max uppgå till totalt 4 inkomstbasbelopp för en delägare som äger flera företag. För beskattningsåret 2026 är grundbeloppet 322 400 kronor.
Det lönebaserade utrymmet ska även fortsättningsvis beräknas som en del av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det är lönerna som är utbetalda i företaget under 2025 som kommer att påverka löneunderlaget för beskattningsåret 2026.
Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag året före beskattningsåret, men bara till den del det överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Makar ska räkna det lönebaserade utrymmet gemensamt. Det lönebaserade utrymmet får max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.
Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara får beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.
Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt men då utan uppräkning.
I 3:12-reglerna finns det en tidsperiod på 5 år i en del regler. Denna förkortas nu till 4 år. Det gäller till exempel när en andel är kvalificerad – om delägaren eller närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de 4 tidigare beskattningsåren.
De nya reglerna om tidsperioden gäller från och med inkomstår 2027.
Reglerna träder i kraft den 1 januari 2026. Det innebär att reglerna ska tillämpas första gången för beskattningsåret 2026 och redovisas i deklarationen som ska lämnas 2027. Det är utdelningar som sker under 2026 som omfattas av de nya reglerna.
Ändringen av tidsgränsen till 4 år gäller från och med den 1 januari 2027.
Verkar det krångligt? Ta hjälp av en kvalitetssäkrad redovisningskonsult som kan hjälpa dig reda ut hur reglerna kommer att påverka dig!
Bakom Järvsöbackens snabba tillväxt finns inte bara fler nedfarter och bättre liftar – utan också ett långsiktigt partnerskap med flera lokala aktörer. En viktig nyckelspelare i framgången är redovisningsbyrån Midama Ekonomi. Genom nära samarbete, strategisk rådgivning och löpande stöd i allt från bokföring till verksamhetsutveckling har redovisningskonsulterna på byrån blivit centrala aktörer i en av Hälsinglands största företagssatsningar.
När Peter Augustsson, vd för Järvsöbacken, kom till Järvsö på 90-talet var backen något man besökte över dagen. I dag stannar gästerna över en långhelg eller en vecka. För att möjliggöra det krävs mer än fler nedfarter och bättre liftar. Det krävs en fungerande infrastruktur för både gäster och företagare.
– Vår enskilt största utmaning är att säkerställa och utveckla infrastrukturen för skidåkningen. Vatten och el för snötillverkning, men också vägar, avlopp och dricksvatten för restauranger, hotell och husen på berget, säger Peter Augustsson.
Bakom varje investering finns ett nätverk av partners – kommunen, länsstyrelsen, ingenjörer, byggfirmor, finansiärer och rådgivare.
– Det är många aktörer involverade i de projekten. Redovisningskonsulter är en viktig del i det arbetet, inte minst i planering och uppföljning, konstaterar Peter Augustsson.
Att växa hållbart är också viktigt och detta är något som genomsyrar hela verksamheten.
– Kunderna ser igenom det som bara är yta. Vi vill alla kunna åka skidor och njuta av en bra miljö även i framtiden, säger Peter Augustsson.
Järvsöbackens tillväxt har skett stadigt och huvudsakligen med egna resurser. Bakom kulisserna finns ett tätt samarbete med Midama Ekonomi och deras auktoriserade redovisningskonsulter – med rådgivning, lönehantering och bokföring som nav.
– Vi använder oss av lokala partners för kontinuerlig rådgivning och service. Någon från Midama Ekonomi är på plats här varje vecka. Vi har haft ett gott och tryggt samarbete i många år, säger Peter Augustsson.
Midamas vd, Maja Frost, bekräftar att Järvsöbacken är en kund i ständig utveckling.
– Vi tror på täta samarbeten likt det vi har med Järvsöbacken, där vi och våra kunder får möjlighet att utmanas och utvecklas. Vi brinner för företagare och för att vara en naturlig del i våra kunders vardag.
Med stark ekonomi, cirka 80 miljoner i årlig omsättning och utmärkelsen ”Årets skidanläggning 2024” står Järvsöbacken stadigt. Men för Peter Augustsson handlar det om mer än siffror. Det handlar om att bygga en by där det är attraktivt att både bo, leva och arbeta.
– Vi har valt att lägga ut driften av restauranger, hotell och andra funktioner på lokala entreprenörer. Som gäst kan du ofta möta ägaren i restaurangen. Det skapar delaktighet.
Pandemin blev en prövning för många skidorter, för Järvsö innebar den också nya möjligheter. Sommarens cyklister i bergscykelparken, vandrare och besökare till Vildriket (tidigare Järvzoo) lockade en ny publik. I dag är Järvsö en året-runt-destination.
– Varje år måste vi bli lite bättre. För att gästerna ska bli 100 procent nöjda krävs att alla gör sitt bästa – vi i backen, butikerna i byn, serveringarna, alla som erbjuder aktiviteter. I dag känner man stolthet och samhörighet i det vi gör tillsammans för Järvsö. Det gör skillnad i allas vår leverans.
I somras beslutade Bokföringsnämnden om en hel rad ändringar i K2-regelverket. Ändringarna innebär bland annat att vissa företag inte längre kommer att ha möjlighet att tillämpa K2 i årsredovisningen per den 31 december 2026. Även om det kan kännas långt borta, och det först ska upprättas en årsredovisning för 2025, är det klokt att redan nu fundera på om ditt företag kommer att behöva byta regelverk nästa år. Bytet av regelverk kan i många fall påverka den löpande bokföringen redan den 1 januari 2026.
K2 är ett förenklingsregelverk som är skrivet för företag med enklare förhållanden. Det finns därför inte regler för mer komplicerade transaktioner i K2. Ändå har företag som har haft en ganska komplicerad verksamhet ibland valt förenklingsregelverket.
De nya reglerna i K2 anger vilka företag som inte anses ha enklare förhållanden och som därmed inte kommer få tillämpa regelverket. Till exempel ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa K3. Det ska också alla företag som har, eller under räkenskapsåret har haft, en filial i utlandet, kryptotillgångar, förvärvat varor och tjänster mot aktierelaterade ersättningar eller emitterat skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument. Ett företag som träffas av någon av dessa regler får inte tillämpa K2. Det gäller oavsett hur litet företaget är, här finns inte några lättnadsregler.
Det finns ytterligare företag som inte får tillämpa K2. För de företagen finns det däremot en lättnadsregel. Gränsvärdena för lättnadsregeln är desamma som för revisionsplikt för aktiebolag. Ligger företaget under den gränsen får det tillämpa K2. De företag som inte omfattas av lättnadsregeln och som har en eller flera byggnader som genererar minst 75 procent av företagets nettoomsättning eller en uppskjuten skatteskuld som är väsentlig får inte tillämpa K2.
Vad innebär de nya reglerna för företag som har fastigheter? Som beskrivits ovan ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa K3. Det gäller oavsett hur stor föreningen är. Samma sak gäller bostadsföreningar.
När det gäller fastighetsföretag som äger en byggnad och som exempelvis hyr ut bostäder eller lokaler blir frågan däremot om det är ett så pass litet företag att det omfattas av lättnadsregeln. Ett litet fastighetsföretag får alltså fortsätta att tillämpa K2.
Regeln är utformad som att det är byggnaden som ska genera intäkter. Om ett företag äger en byggnad som används för tillverkning eller försäljning av varor anses byggnaden inte generera intäkterna. Företaget får då fortsätta att tillämpa K2.
Skälet till att företag med byggnader inte längre ska få tillämpa K2 är att dessa regler anger att en byggnad ska skrivas av som en enhet. Enligt K3 ska däremot en byggnad delas in i komponenter och avskrivning ska göras utifrån de olika delarnas nyttjandeperiod. Det ger en bättre bild i redovisningen av hur tillgången förbrukas.
Det är inte bara tillämpningen av K2 som ändras. I regelverket finns både nya, ändrade och förtydligade regler. Bland annat finns ändringar vad gäller vad som ska redovisas i posten Råvaror och förnödenheter i resultaträkningen, vad som gäller för aktieägartillskott och vad gäller redovisningen i tjänsteföretag.
Börja med att ta kontakt med din redovisningskonsult för att stämma av om ditt företag kan fortsätta att tillämpa K2 eller om ni ska planera för en övergång till K3. Nästa steg är att titta på om ditt företag omfattas av någon av alla andra regeländringar.
Systrarna Liza Jacobsson och Linda Hallgren förvandlade sin passion för inredning till ett framgångsrikt företag. Men att driva ett växande bolag kräver mer än kreativitet – det kräver struktur, ordning och rätt kompetens vid rätt tidpunkt. För Heads and Tails har en Auktoriserad Redovisningskonsult varit viktig genom bolagets olika utvecklingsfaser.
2014 grundade Liza och Linda inredningsstudion Heads and Tails, med visionen att bygga ett företag med kunder över hela landet. Och de är på god väg. I dag är bolaget Värmlands ledande inredningsstudio, med både kommersiella och privata kunder.
– I takt med att företaget växte och omsättningen ökade blev det en för stor utmaning att både fokusera på kunduppdragen och sköta redovisningen på egen hand, berättar Linda som är bolagets vd.
Trots att systrarna är framgångsrika företagare är den ekonomiska vinsten inte deras största drivkraft. Den verkliga motivationen är mötet med kunderna och att leverera en design och image som överträffar kundens förväntningar.
För att kunna fokusera på kärnverksamheten och frigöra tid för kunduppdragen valde de att outsourca redovisningen. De anlitade de den Auktoriserade Redovisningskonsulten Annika Lindqvist vid Klara Consulting (tidigare Ekonomiporten) i Karlstad. Hon fick ansvar för redovisning, bokföring, lönehantering och inbetalning av moms och skatt. Ett klassiskt upplägg med tillhörande rådgivning.
– Vi kom i kontakt med Annika via en rekommendation. Att hon dessutom var auktoriserad såg vi som ett kvalitetsbevis, vilket gjorde valet enkelt, säger Liza.
Att outsourca redovisningen var inte bara ett sätt att frigöra tid för kunduppdragen – det handlade också om att hitta ett långsiktigt partnerskap.
– Även om mycket sker digitalt i dag är den personliga kontakten viktig. Eftersom vi jobbar nära Annika på daglig basis vet hon vad som är viktigt för oss som företagare och bolagsägare. Hon är flexibel, kunnig, insatt, och uppdaterad i vad som gäller och följer oss och vårt bolag, säger Linda.
Som mest har Heads and Tails haft åtta anställda. Men i takt med konjunkturförändringar har efterfrågan tillfälligt minskat. Numer arbetar systrarna med konsulter i stället för anställda. Det ger lägre löpande utgifter och möjlighet att växa snabbt när marknaden vänder uppåt igen.
De ser också en tydlig trend i branschen: i stället för att köpa nytt återanvänder företag fungerande inredning. Möbler lackeras om, stolar får ny stoppning, bord får nya bordsskivor och återanvänds. Eller så säljs möblerna och textilierna vidare.
– Det ställer nya och höga krav på oss inredare att få till en helhet– vilket betyder nya affärsmöjligheter över hela landet. De ska vi ta tillvara på, säger Liza.
– Då känns det skönt att vi inte behöver tänka på redovisningen, utan att den och allt det administrativa runt omkring sköts av proffs. Det gör att vi kan fokusera på vår kärnverksamhet och utveckla bolaget, avslutar Linda.
Julen är snart här och du kanske funderar på att bjuda dina anställda eller kunder på ett trevligt julbord? Men vad får du egentligen dra av?
Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är då skattefri förmån för de anställda.
Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås som inte ersätter en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag julbordet.
För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla.
Alltför påkostade julfester kan räknas som lyxrepresentation och är därmed inte avdragsgilla för företaget. De kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå.
Bjuder du dina kunder på julbord är det extern representation. Även för sådan representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person.
För att det ska vara fråga om extern representation krävs att du bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om du bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation krävs att utgiften har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, som att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften.
Reglerna om representation är desamma om du som enskild näringsidkare vill ta med dina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. Som enskild näringsidkare kan du inte utöva intern representation mot dig själv och du omfattas inte av reglerna om representation.
För representationskostnader i momspliktig verksamhet föreligger avdragsrätt för ingående moms enligt följande. För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms du får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är inte en avdragsgill kostnad.
Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms.
För övriga utgifter, kringkostnader såsom hyra av bord och stolar och musikunderhållning, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högst momsen på 180 kronor per person.
Julen närmar sig – och med den är det viktigt att känna till vilka skatteregler som gäller för gåvor till anställda. Beloppsgränsen för att julklappen ska vara skattefri för de anställda är även i år 550 kronor. I denna artikel går vi igenom förutsättningarna för att julklappar ska vara skattefria, samt regeringens nya förslag om möjligheter för bland annat aktiebolag att få skattereduktion för gåvor till välgörande ändamål.
Utgångspunkten är att alla ersättningar, oavsett om det är kontanter eller andra förmåner, som arbetsgivaren ger till sina anställda är skattepliktiga för den anställde. Anledningen är att ersättningar till anställda betraktas som lön för utfört arbetet och dessa är som huvudregeln skattepliktiga. Det finns dock vissa ersättningar till anställda som kan vara skattefria, exempelvis julgåvor. Reglerna om skattefria julgåvor gäller även för den som är anställd i sitt eget aktiebolag, oavsett om det finns fler anställda. Julgåvor måste ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda för att gåvan ska bli skattefri.
Enligt Skatteverkets ställningstagande kan även julgåvor som ges till ordinarie styrelseledamöter vara skattefria.
För att en julgåva ska vara skattefri krävs att gåvan är av mindre värde. Med mindre värde avses att gåvans marknadsvärde inte får överstiga 550 kronor inklusive moms. Med marknadsvärde menas vad det skulle ha kostat den anställda att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. Om värdet på gåvan överstiger 550 kronor kommer hela gåvans värde att vara skattepliktigt för den anställde, alltså från första kronan.
Skattefriheten gäller däremot inte om gåvan lämnas i pengar, här inräknas även checkar och presentkort som kan bytas mot pengar. I dessa fall är gåvan skattepliktig för den anställde. Presentkortet kan vara skattefritt om den anställde inte kan byta det mot pengar.
En enskild näringsidkare kan inte ge sig själv en julklapp med skattemässig avdragsrätt eftersom personen inte är anställd i verksamheten.
Som huvudregel är löner, ersättningar och förmåner till anställda avdragsgilla för arbetsgivaren, oavsett om förmånen är skattepliktig för den anställde eller inte. Gåvor till anställda betraktas normalt som avdragsgilla för arbetsgivaren. Det gäller även om gåvan är skattefri hos den anställde.
Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter om gåvan är skattepliktig för den anställde, exempelvis för att värdet på gåvan överstiger 550 kronor.
I stället för en julgåva till de anställda kanske arbetsgivaren vill ge pengar till välgörenhet. För att en sådan gåva ska vara skattefri för den anställde krävs att den anställde inte har haft inflytande över valet av gåva. Om arbetsgivaren bestämmer att skänka ett bidrag till en ideell organisation i stället för att ge en julgåva till de anställda uppkommer inte någon skattepliktig gåva för de anställda.
Om däremot den anställda har haft möjlighet att påverka valet av gåva, eller om den anställde ber arbetsgivaren att ge en gåva i stället för en julklapp, ska värdet av gåvan beskattas hos den anställda eftersom det då får anses som att den anställda fått ersättning som kan jämställas med kontanter. I dessa fall kommer arbetsgivaren att ha avdragsrätt för gåvan såsom lön och ska även betala arbetsgivaravgifter.
I budgetpropositionen presenterade regeringen ett förslag om skattereduktion för gåvor som juridiska personer ger till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Enligt förslaget gäller det gåvor som lämnas till gåvomottagare som är godkända av Skatteverket. Det är samma lista över godkända gåvomottagare som gäller för när fysiska personer lämnar gåvor. Skattereduktionen för juridiska personers gåvor ska räknas av mot statlig inkomstskatt. De som kommer att kunna lämna gåvor med möjlighet till skattereduktion är aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Vid varje gåvotillfälle föreslås att gåvan måste uppgå till minst 2 000 kronor och avse penninggåvor för att ingå i juridiska personers underlag för skattereduktion. Skattereduktionen uppgår till 20,6 procent vilket motsvarar bolagsskatten på gåvan. Underlaget för skattereduktionen får per kalenderår högst uppgå till 800 000 kronor, vilket ger en maximal skattereduktion på 164 800 kronor per kalenderår. Företaget måste ha skatt att utnyttja skattereduktionen mot eftersom det inte finns någon möjlighet att utnyttja skattereduktionen ett senare kalenderår.
Delägaren till den juridiska personen ska inte bli beskattad för gåvan om den juridiska personen får skattereduktion för gåvan. Det viktiga är alltså att gåvan ger den juridiska personen skattereduktion för att delägaren ska undgå beskattning. Eftersom gåvor under 2 000 kronor inte ger skattereduktion för den juridiska personen kommer dessa att beskattas hos delägaren. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och riksdagen förväntas fatta beslut om reglerna i december 2025.
Trots en turbulent omvärld och osäker ekonomi saknar över hälften av Sveriges småföretagare försäkring vid arbetslöshet. Detta har SMÅA, a-kassan för företagare, länge arbetat för att förändra.
– Alla borde ha ett bra skyddsnät och det kan man få genom oss, säger Jessica Tjällman, kommunikationschef på SMÅA.
De senaste åren har oroligheter i samhället och omvärlden avlöpt varandra. En undersökning som analys- och undersökningsföretaget Novus genomfört på uppdrag av SMÅA visar att 37 procent av landets småföretagare upplever en stor/märkbar påverkan på sitt företag till följd av detta. Effekten beskrivs i termer som ökade kostnader, färre uppdrag, dålig lönsamhet och förändrade köpbeteenden hos kunder.
Trots att omvärldsläget skakat om många verksamheter är endast 48 procent av småföretagarna medlem i en a-kassa.
– En del tror att arbetslöshetsförsäkringen inte fungerar för företagare. Andra anser att den inte fyller någon funktion. Vi behöver nå ut bredare med budskapet att a-kassan är viktig även för företagare, säger Jessica Tjällman.
Av dem som i undersökningen uppger att de har ett medlemskap i en a-kassa är mer än hälften företagare i åldern 50–59 år. I yngre generationer är täckningsgraden lägre.
– Vi får höra att det är lite ”looservarning” över a-kassa. Men det handlar inte om att ta höjd för att du ska misslyckas i första hand, utan om att vara förberedd på att det kan ske saker som du inte kan kontrollera. Ett medlemskap i a-kassan är en omställningsförsäkring, ingenting annat, säger hon.
Undersökningen visar också att 87 procent har någon form av försäkring för att öka sin trygghet. Den vanligaste är företagsförsäkring, som 66 procent har. En stor andel har även olycksfallsförsäkring och livförsäkring. Mer än var tionde uppger dock att man inte har någon försäkring alls.
– Sveriges företagare bidrar med så mycket till samhället och alla borde ha ett bra skyddsnät. De senaste åren har omvärlden krockat med många företagsdrömmar och då har SMÅA funnits där och backat upp. Den tryggheten vill vi att fler företagare ska ha tillgång till, avslutar Jessica Tjällman.
– Sveriges företagare bidrar med så mycket till samhället och alla borde ha ett bra skyddsnät. De senaste åren har omvärlden krockat med många företagsdrömmar och då har SMÅA funnits där och backat upp. Den tryggheten vill vi att fler företagare ska ha tillgång till, avslutar Jessica Tjällman.
Från årsskiftet gäller nya SNI-koder – branschkoderna som visar inom vilken verksamhet ett företag är aktivt. Cirka en halv miljon företag påverkas och behöver själva se till att uppgifterna stämmer.
SNI-koden används bland annat i statistik, jämförelser och myndighetsregister. När koderna nu uppdateras är det viktigt att kontrollera om förändringen gäller även ditt företag eller dina kunder.
Logga in på verksamt.se/sni2025 och uppdatera koden om det behövs – så säkerställer du att informationen blir korrekt från början av 2025.
